Jag fick mitt första kända MS-skov 1993. Fick väl någon typ av diagnos fyra år senare sedan jag gjort magnetröntgen. Jag säger "någon typ av diagnos" för man ska ju inte tro att doktorn vågade skriva MS i brevet med röntgensvaret. Neurit, alltså nervinflammation, var ordet som doktorn skrev i brevet. Jag ringde och pratade med ms- sköterskan på KS i Solna och frågade om doktorn skulle ha skrivit MS i brevet om det varit det,och det trodde hon.
Ett halvår senare träffade jag doktorn och helt plötsligt hade jag MS för det var det ordet som han använde denna gång. Jag tyckte väldigt bra om min neurolog. Jag är fortfarande glad att jag hade en av Sveriges bästa neurologer. Men jag hade kanske önskat att han vågat ge mig diagnosen direkt. Men kanske var han rädd för att jag skulle göra mig själv illa. Det fanns ju ingen medicin värd namnet på den tiden.
I 21 års tid var jag rädd för att träffa folk med MS. Jag trodde att jag skulle bli sjukare om jag pratade med någon med samma sjukdom som jag. Vilken idiotisk tanke. Jag vet inte om rehab fanns på den tiden. Det är strunt samma för jag hade inte vågat gå i alla.
I höstas började jag på rehab, något motvilligt ska jag väl erkänna. För första gången träffade jag andra med sjukdomen. Jag skäms att jag tidigare hade fjärmat mig från andra med MS. De i gruppen blev snabbt väldigt goda vänner.
När rehaben tog slut i oktober började jag träna i Rehabstation-Liljeholmens lokaler två gånger i veckan och helt plötsligt fick jag ännu flera kompisar med MS. Träningen börjar kl 13 och vi kan hålla på till 16. Det är väl ingen som kör i tre timmar men vi är ganska många som hänger där tiden ut. Vi har olika bakgrund men vi förstår varandra. Och jag som dolde min sjukdom i över 20 år kan inte längre ljuga. Det är ganska befriande. Jag gillar mina träningskompisar.
När det gäller min ursprungliga rehabkompisar så ska vi träffas på fredag och jag längtar så mycket. Och innan jag träffar dem ska jag träna. Det blir en bra fredag.
Bilden till detta inlägg är de sista köttbullar som jag lagade i söndags. Hade ingen bättre illustration. Färgglad mat är bra mot MS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar