Idag för 10 år sedan ringde min mobiltelefon. Det var min moster i andra änden hon berättade att min far hade gått bort 82 år gammal.
Han var klar i huvudet och levde ett piggt och ganska aktivt liv. Han hade haft en hjärtinfarkt 2003 och hade under många år behandlats mot högt blodtryck. Det paradoxala är att han just denna dag varit på sjukstugan och kollat trycket. Det hade inte varit då bra på många herrans år.
Han hann dock inte hem så han kunde ringa och berätta. Han fick en hjärtinfarkt på gården.
På tisdag är det två år sedan mor dog. I januari dog min moster och imorgon ska jag följa min farbror till den sista vilan. På tio år har en efter en av min föräldrageneration gått bort. Känns konstigt att vara bland de äldsta.
