Allt sägs i rubriken. Det var kålpudding och det var väldigt gott. Först brynte jag vitkålen i smör och lätt den brässera med lite vatten tills den blev mjuk.
Sedan blandade jag fläskfärs med ett ägg, ströbröd, grädde en liten lök och salt vitpeppar och kryddpeppar.
Jag varvade kål och köttfärs och gräddade i ugn i tre kvart - typ.
Rårörda lingon är bara frysta lingon och socker. Och i såsen hade jag spad från kålkoket samt köpekalvfond och vispgrädde.
Det ska ju vara då hälsosamt att äta frukost. Att göra en smoothie var faktiskt inte så svårt: yoghurt, grädde (har sällan mjölk hemma), en banan och en burk "Bara bär" från Finnerödja med mango och havtorn.
Bananen räcker som sötningsmedel.
Jag köpte fläskfärs idag för att jag hade tänkt att göra kålpudding men efter att ha varit och tränat på Rehabstation-Liljeholmen var jag så trött att jag somnade när jag kom hem. Jag vaknade efter en kvart för att jag drömde mardröm. Hatar det.
Fläskfärsen klarar sig till imorgon och istället gjorde jag en omelett med brynt grönkål, paprika och små plommontomater. Lufttorkad skinka lades på den sista minuten.
Det var en väldigt enkel rätt men väldigt smakrik. Tomaterna får inte gå för länge.
Kvällen dekorationspiff är tre basilikablad.
Skulle det kunna gå att göra kålpudding på grönkål. Det tål att tänkas på.
När jag inte vet vad jag ska laga till mat är det första jag tänker på halloumi. Det är så gott. Ugnsbakade rotfrukter är väldigt gott till och lite balsamicovinäger så blir det salt, surt och sött och därför väldigt gott.
Kvällens dekorationspiff:basilika
Jag blev inspirerad Karin från Åre när hon gjorde blomkålspuré i Halvåtta hos mig i torsdags. Hon hade Västerbottensost när hon gratinerade. Jag hade parmesanost. Hon kokade sin blomkål i 3 dl grädde jag spädde ut med vatten. Hon rörde i 250 g smör. Jag nöjde mig med 125 g. Men purén blev kolossalt god och fyllig i alla fall. Kryddad med salt, vitpeppar och massor med muskotnöt skulle man kunna äta den utan något till. Fast jag stekte ju lövbiff till.
Dekorationspiff var basilika och tomat.
En sallad med grönkål, blomkål, strimlad morot, tomat, paprika, skogschampinjoner, gurka, rödlök och strimlad lövbiff. Till det en dressing på lingon, citronbalsamico, kallpressad rapsolja, lite honung och salt och svartpeppar
Har ätit en fantastisk paleoinspirerad eftermiddagslunch hemma hos Fredrik. Väldigt gott med hemmagjord buljong och högrev smaksatt med kanel och spiskummin. Skulle kunna äta det spadet varje dag i resten av mitt liv. :)
Rysk rödbetssupa är väldigt gott och mustigt en kylig dag som denna. Sedan kan det ju vara bra att ha hemma om man får oväntat besök ;)
Kvällens dekorationspiff:slätbladig persilja och färsk timjan.
Korven var 86 procentig.
Jag var på Rehabstation-Liljeholmen och tränade en timme i eftermiddags. Det var jätte bra. Sjukgymnaststudent Charlotte tog hand om mig hela tiden. Hon hade plockat fram övningar som är bra för min stela rygg som blivit stel på grund av min Morbus Bechterew som jag aldrig riktigt har tagit på allvar. Övningarna var jättebra. Det intressanta är att jag aldrig stött på dem tidigare när jag gått i sjukgymnastik för min Beschtrews. Kanske är det därför min rygg ser helt vanställd ut bakifrån. Jag måste ta tag i min Bechtrew också.
Svensk lammfärs fick bli köttfärslimpa med ekologisk fetaost från Grekland. Hackade oliver, massor av vitlök, rosmarin och timjan, hackade tomater och säkert något som jag glömt.
Serverad med rostad jordärtskocka.
Dekorationspiff:färsk timjan
Det har varit en bra torsdag. Jag har träffat min gamla arbetskamrat Nicklas vilket var helt fantastiskt. Och jag har varit på manskväll på Rehabstation-Liljeholmen.
Jag träffade 8 nya ms-människor vilket var oerhört intressant.
Tycker inte så mycket om rester men pyttipanna på söndagsstek är helt ok. Hackad tomat och rödlök är gott att steka med.
Kvällens dekorationspiff: en basilikakvist
Idag var jag tillbaka Rehabstation-Liljeholmen för att träna. Det kändes lite konstigt att komma in och se en massa människor som jag inte kände igen. Jag var inte med hela eftermiddagen men kom lagom till Malins yoga. Det var faktiskt några nya rörelser som jag aldrig gjort tidigare.
Jag hade glömt träningsbyxor så jag fick göra yogan i jeans men det funkade. Hade ganska mycket töj i jeansen annars hade de säkert spruckit. Hade även glömt vattenflaska.
Efter träningen körde jag mina personliga övningar och pratade massor med två nya manliga bekantskaper. Det var bara vi som var kvar. De var trevliga om än bajrare. ;)
Jag gick en promenad efteråt längs Trekanten och Vinterviken. Det var skönt och vackert.
Träningsbyxor och vattenflaska ligger i träningsväskan så att jag kan träna för fullt på fredag :D
Detta var första måndagen på åtta veckor som jag inte hade någon rehab. Det kändes väldigt konstigt. Jag saknade speciellt pulspasset.
Fast allra mest saknade jag mina nya vänner <3. Men eftersom de som går Steg 2 hade sitt sista pass idag kunde jag käka lunch med två av dem på Trekantens servicehus. Enda skillnaden var att det idag kostade mig 68 pengar. Men det var det värt för jag fick ju träffa två av mina nya vänner.
Dagen var lite speciell eftersom det var första riktiga dagen på min halvtids sjukskrivningen. Eftersom jag började kl 8 och sedan hade konferens behövde jag ta en rejäl lunchpaus så att jag skulle orka med. Det gjorde jag, men det var svårt. Jag gick en promenad och besökte Liljeholmens centrum.
Jag gick till sportaffären som har haft total utförsäljning med upp till 90 procents rabatt i en och halv månad för att kolla om de hade några träningsbyxor och jag var på väg att köpa ett par för 199 sen upptäckte jag ett par skor som jag ville ha. 499 kronor för ett par Björn Borgkängor som kostat 1 199. 700 spänn i ren förtjänst. Eller i ren förlust om man betänker att jag inte har tänkt att köpa kängor ;)
Söndagsstek som fått puttra med morötter, lök, champinjoner ansjovis, tödvinbärsgelé, timjan, vin och lite kalvfond. Fonden blandades med maizena och vispgrädde förstås och vips så har man en sås som smakar massor. Skulle kunna äta bara sås fast utan stekskyn skulle såsen inte vara nåt att ha.
Ikväll blev det torskrygg med pressad potatis och ugnsrostade rödbetor och smält smör med hackad dill och persilja och lite kapris. Pressad citron på smakerna har ingått äktenskap.
Jag frågade killen i fiskdisken på Hemköp Hornstull hur länge torsken ska koka och fick ett kanontips. Koka upp saltat vatten. Dra av från plattan och lägg i fisken. Häll upp ett glas vin. När vinet slut är torsken klar. Det funkade alldeles utmärkt :) Det går kanske med ett glas mjölk också fast jag är inte säker.
Att man kan rosta rivna rotfrukter i ugnen lärde jag mig av Anna i Halvåtta hos mig igår. Det ger en ganska spännande textur. Smula över fetaost och när det är några minuter kvar lägg på strimlad lufttorkad skinka och kör ytterligare några minuter i ugnen.
När allt är färdigt häll över hackad persilja och valnötter och lite kallpressad rapsolja.
Ja, jag var "tvungen" att köpa ett grönt fat från Tgr. Det blå fatet behövde en kompis.
Chèvregratinerade fikon och lufttorkad skinka med valnötter och flytande honung.
Kvällens dekorationspiff: basilika som ger en god smakbrytning.
Cajunkryddad varmrökt lax med en sallad med romansallat, rödkål, blomkål, tomat, gurka, paprika och salladslök. Och glöm inte lite skivat äpple. Kombinationen friskt äpple och varmrökt lax är riktigt trevlig. Som dressing rapsolja och Urtekrams citronbalsamico.
Man skulle nästan kunnat tro att det pågick nån sorts förberedelser för halloween när man kom till mosters rum på Smedjebacken i Knäred.
Handsken son ligger på kylning används emellertid för att lindra smärtan i samband med mosters bältros. Man fyller plasthandsken med kallt vatten och lägger på huden där bältrosen är. Svalkan känns bra i huden och smärtan minskar tillfälligt. Enkel och billig lösning.
Moster mår bättre men har fortfarande ont och har tappat aptiten helt. Hon dricker vatten i alla fall.
Jag vet att hon är i goda händer. Personalen på avdelning Höstglöd är helt fantastisk och det är de inte bara för att de har gött mig med godkaka ;) De har tid för patienterna också. <3
Det har varit ganska jobbig dag. Väldigt händelserik och förmiddagen gick i ett resande tempo. På fyra timmar hann jag städa toaletten. Det behövdes liksom. Någon hade glömt bort att spola för två veckor före resan till lasarettet. Skit också...
Sedan hann jag med Handelsbanken, köpa ljung till kyrkogården, köpa kläder på Björnes Outlet som hade utförsäljning :'( (hjälp var ska jag köpa kläder nu?), plantera ljungen, beställa juldekoration på kyrkogårdsexpeditionen sedan var det dags att ta bussen till Knäred.
Moster var vaken när jag kom till Smedjebacken och hon blev glad när hon såg mig. Men bältrosen gjorde att hon hade ont och var så trött. Jag åker dit imorgon igen.
Ikväll hat jag inte orkat något annat än att kolla Idol. Återigen var tjejerna bäst, men jag är rädd för att återigen blir det en tjej som åker. Precis som alltid :(
Förmiddagen på Rehabstation-Liljeholmen var intressant, händelserik och i ett avseende extremt glädjande.
Det var Charlotte som höll i dagens första pass som var Core-Pilates. Jag har aldrig gjort det tidigare. När Charlotte visade såg alla rörelser busenkla ut men det var nog det jobbigaste jag har gjort hittills. Och då gjorde jag oftast den enklaste varianten och jag orkade knappt hålla tiden ut en enda gång. Men det var kul.
Det börjar märkas att vi nu går inpå finalveckan. Många planer ska skrivas, resultat ska utvärderas och det ska jämföras med ingångsvärden. Kicki-arbetsterapeuten hade dagens första utvärdering. I början av rehaben fick jag lista olika förbättringsområden och hur nöjd jag var med dem. Det intressanta är att jag i självskattningen fick sämre värden denna gång. Jag var mycket mera kritisk till mig själv den här gången.
Jag har funderat mycket på detta under eftermiddagen. Jag tycker det är lite märkligt att jag hackar mer på mig idag än för 6 veckor sedan. Hackat på mig själv har jag alltid gjort, även innan jag fick ms. Jag har aldrig tyckt att jag gjort tillräckligt när det gäller struktur, diskning och städning och andra tråkgrejer. Att jag nu var ännu mera kritisk mot mig själv kanske kan bero på att det har hänt en viktig sak sedan första rehabveckan: Jag har ju fått en sjukdom. Jag är inte längre bara "sjuk i huvudet" eller har en "släng av ms" eller en "snäll variant" av sjukdomen. Jag har en sjukdom som är allvarlig. Skadorna jag fått är irreparabla och för sex veckor kunde jag inte balansera en kaffekopp utan att skvätta. Min hjärna tror väl helt enkelt att jag är sämre även om egentligen har blivit bättre.
Kicki tror på förändring och tror på mig och för att hjälpa mig att se alla bra saker jag faktiskt gör i hemmet fick hon mig att gå med på ett kryssschema (se bild! )som faktiskt visar det jag gör och inte bara är som det dåliga samvetet som talar om det jag inte gör. Det kan verka banalt för alla välorganiserade människor men för min egen del tror jag att det kan funka. Fokus blir på de diskade tallrikarna-inte på de odiskade.
Efter fikat höll Kicki och Stephen i ett nej-seminarium. Att lära sig att säga nej är svårt men gruppens samlade erfarenheter innehöll många tips och idéer. En befriande diskussion om sund egoism. Ett uttryck som vi i gruppen verkligen har tagit till sig.
Dagens sista uppföljning var med Pernilla. Mycket handlade om balans. Jag fick göra om det rörelser och övningar som jag gjorde första veckan. Det har känts som om balansen blivit lite bättre men det visade sig att mina värden var dubbelt så höga. Min balans har på 7 veckor blivit dubbelt så bra. Jag är så nöjd. :D
Moster Lisa har blivit något bättre (hon heter egentligen Inga Lisa men jag sade alltid moster Lisa när jag var liten - och det tänker jag fortsätta med, så det så!).
Jag beslutade emellertid i eftermiddags att åka och hälsa på henne i helgen. Vad är väl en söndagslunch hemma hos Fredrik mot en helg på sjukhemmet i Knäred? Skämt åsido så känns det som om Fredrik kan vänta för han lär finnas kvar. Moster Lisa är mera tveksamt.
Jag kommer dock inte att göra avkall på min rehab. Den betyder alldeles för mycket för att man ska kunna skippa den hur som helst.
Kattvakt är ordnad och hemmet är städat så att inte mor behöver skämmas i sin himmel.
Imorgon på rehab ska jag tydligen träffa Pernilla-sjukgymnast. Det lär bli genomgång av balansövningarna. Jag hoppas att det blivit bättre. I alla fall lite.
Nu ljög jag lite. Det är klart att jag önskar att det har blivit bättre, men tänk om hon istället sade: "Det är bättre, men inte ok. Du MÅSTE fortsätta med rehab minst ett år till." Jag skulle inte protestera :)
Idag pratade jag med en av de tre underbara ms-sköterskorna på Huddinge. Okej det heter Karolinska men det ligger i Huddinge kommun. MS-SSK Eva är helt fantastisk.
Jag har även pratat med försäkringskassan. Även hon var trevlig men kunde inte tala om när jag skulle få mina pengar. Felet är säkert mitt eget. De hade så gamla inkomstuppgifter - från 1992 och det var året innan jag fick mitt första kända skov. Det hade säkert varit bättre om jag varit sjukskriven lite granna varje år.
Nu ska jag sova.
