Translate

tisdag 7 oktober 2014

Rehab 23

Det är fult med vinster i välfärden fick vi veta på nyheterna igår.  Vi som går i MS-rehab på Rehabstation-Liljeholmen gör ju en vinst varje gång vi går dit.  Inte ekonomisk men vi växer som människor, vi blir tryggare i vår sjukdom och vi får professionell handledning. 

Jag skiter fullständigt i om någon av ägarna tjänar en extra slant.  Det är de värda eftersom de plockat ihop ett gäng medarbetare som med sin enorma professionalitet fått mig att känna självkänsla, fått min balans att bli dubbelt så bra.  <3

Avskyr verkligen politisk klåfingrighet. Kom gärna och besök oss på Liljeholmen så får ni se hur proffs jobbar.

Dagens rehab inleddes med basal kroppskännedom med Malin-sjukgymnast.  Vi gjorde det sittande och stående.  Jag har nog lättare för att hitta min kropp när jag ligger med men när jag gick igenom kroppen idag kände jag inte av mina gamla skov. Det kan vara ett bra tecken eller kanske tvärtom. Fast när jag kom på att jag inte känt av mina gamla skov började jag förstås tänka på det. 

Pernilla-sjukgymnast tog över och det blev balansövningar.  Nytt för idag var att vi fick välja en balansövning var. Jag hade två "hat"övningar som jag valde emellan: sitta på balansplatta eller kasta ärtpåsar i en låda.  Jag valde de jädra ärtpåsarna. Kanske var det för att jag "ägde" övningen som det gick så bra. Jag stod visserligen inte på ett ben men det går att få det svårt i alla fall. 

Sen var det fika och jag fick professionell coachning av Sebbie-mellanpudel. Han är en helt underbar hund.  Håller man fram handen lägger han hakan i handflatan.  Mycket trevligt <3

Efter fikat var det fritt val och jag lyckades lägga beslag på massagefåtöljen och det var så skönt.  Sedan körde jag mitt personliga program. 

Dagen avslutades med quigong med Moncan.  Jag har sagt det tidigare att jag verkligen inte trodde att quigong var något för mig  men vad bra det är. Jag kommer att sakna det ofantligt mycket.
Jag har lärt mig så oerhört mycket under de 23 första rehab-passen och jag hoppas att alla med MS får och tar chansen  att gå i rehab.  Eller rättare sagt att alla med en kronisk sjukdom tar den chansen. 
Mina inlägg blir längre och längre...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar