Jag har under de senaste 25 åren träffat ett antal specialistläkare inom reumatologi, ögon och neurologi men jag tror aldrig jag mött någon som har engagerat sig så mycket som min nuvarande neurolog. Hon är helt enkelt fantastisk.
Hon visar med hela ansiktet och båda händerna och armarna att hon är intresserad av allt som jag säger och berättar. Hon har en varm humor och får mig att skratta och hon är kolossalt effektiv. Under trekvart hade hon skickat iväg två remisser till andra specialister, bland annat till reumatologen, för min Bechtrew. Hon fixade även så att jag får komma till magnetröntgen och skrev ut diverse recept på mediciner.
Det som hon var bäst på var att få mig känna mig lyssnad på vilket inte alltid är fallet när man träffar en specialist.
Kanske berodde en del av skillnaden på att jag lärt mig så mycket under rehaben, inte minst av mina nya vänner. Och att hela jag erkänt för mig själv att jag drabbats av två autoimmuna sjukdomar och inte bara hade "en släng" av dem.
Det var en positiv kväll på neurologen på Huddinge sjukhus även om jag blev lite ledsen när doktorn testade känseln under fötterna med vibrationerna från en stämgaffel. Det var ett par ställen där jag inte kände av vibrationerna över huvud taget. :(
Varför skrev jag förresten "lite ledsen"? Det är tydligen lätt att gå tillbaks i gamla mönster och bagatellisera.
Somnade för övrigt i soffan. Därför blev inlägget så sent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar