Dagen på Rehab har som vanligt varit oerhört intressant. Man lär sig mycket om sig själv. Och jag är säkert allt för öppen i det jag skriver men man väljer själv om man vill läsa.
Jag började idag hos kurator Stephen. Jag gillar det här med kuratorssamtal. Jag gillar att komma på saker om mig själv när jag samtalar med en kurator. Det känns lite som Sokrates majevtik. Samtalet föder kunskap, i det här fallet, om en själv. Det är faktiskt lite jobbigt att lyssna på sig själv men väldigt nyttigt.
Sedan var det ett puls- och fyspass med sjukgymnast Andreas och rehabterapeut Monkan. Jag älskar att bli svettig. Och jag älskar att banka skiten ur boxsäcken som jag kallar MS. En av mina rehabkompisar tänker på sin läkare. Det kanske är samma sak.
Apropå skit så var det en riktig skitföreläsning efter fikat
Det var undersköterskan på Rehabstation-Frösundavik (samma bolag) som pratade kiss och bajs.
Oerhört intressant och givande. Alla i gruppen verkade känna igen sig. Väldigt få i gruppen hade vågat prata så mycket om det tidigare.
Det jag gillar med Rehabcenter-Stockholm är att de tar till vara all kompetens. Det är inte en sjukgymnast, kurator eller arbetsterapeut som är bäst att prata om kiss och bajs. Inte ens en sjuksköterska och allra minst en doktor klarar av det. Den som kan mest ska föreläsa och i det här fallet är det en undersköterska. För usk:an kan mer än läkaren för hen (ofrast hon) har varit med patienten på toaletten. Jag är inte ett dugg förvånad.
Madde Stenius som föreläste har skrivit en bok om tarm och blåsa som lämpligt nog heter Skitenkelt som till och med finns på engelska. Föreläsningen var oerhört intressant Även om dina egna problem inte är enorma var det nyttigt att lyssna på.
Trodde aldrig att jag skulle våga prata on det här. Jag litar tydligen på folk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar